Igår, tisdags, så följde jag, Malle och Palmen med Linnea på Military Fitness för det var prova på. Asså hela grejen är ju sjukt rolig att man är ute i skogen med en grupp och en ledare i militärkläder men alltså herre.gud. Det. var. så. jävla. jobbigt. Asså jag kände mig rätt duktig att jag inte avvek i mitten av passet och att jag kunde hålla ut på nästan alla övningar förutom 90 grader.... Benen skakade som fasen och jag trodde jag skulle dö. Så nu ska jag göra detta två gånger i veckan i 6 veckor vilket är så långt ett så kallat Boot Camp är. Kommer bli så sjukt kul för det kommer vara jag, Malle, Palmen och Linnea! Vi hoppas också att Maja hänger på för det hade ägt, hela gänget liksom.

 

Asså man slänger liksom sig på lerig gräsmatta, mitt på en grusig stig bland blad och kvistar ska man helt plötsligt göra plankan eller push-ups haha. Så jobbigt för stunden men samtidigt roligt på något konstigt vis. Sa i början av passet att jag inte skulle fortsätta men nu fasen är jag inställd på att det ska gå. Ledaren sa det att det är det viktigaste, att man tänker "lite till, lite till! Jag klarar det" för det är ju tankarna som blockerar kroppens "kapacitet" om man säger så.