Det finns så mycket man vill yttra sig om hela tiden. Men vad får man och vad får man inte säga? När, var, hur? Jag såg på trolljägarna igår som är ett program om hat på nätet typ, hatkommentarer, där man letar upp människorna som ligger bakom hatet. Det var fett bra det programmet och tycker alla borde kolla på det. Vissa männsikor har iaf inte alla hästar hemma och jag tycker det sjukt bra att man konfronterar dessa människor. Men liksom någonstans borde ju gränsen gå känner jag. Även om man tycker illa om personen som skriver något eller inte delar samma åsikt så ska man väl inte mordhota? Mår man verkligen bra av att slänga ur sig elaka saker? Jag tror inte på det i längden. Nej asså jag tycker människan är så knäpp. Min moder sa igår när vi kollade på programmet: undra var allt hat tog vägen innan all teknik fanns. Och det ligger ju något i det, nu finns chansen att skriva vad man vill anonymt, skriva till någon som bor på andra sidan jorden osv. Visst kunde man la skicka brev men ni fattar. Sociala medier är ju sjukt bra men samtidigt så läskigt.

 

Stora bloggare eller journalister får nog skit dagligen på det dom skriver eller på sig själva och jag tror inte jag hade pallat det. Fast om man får det så ofta kanske man slutar ta åt sig. Nu har jag ju verkligen inte alls många läsare eller kommentarer men om jag hade fått massa kränkande kommentarer hade jag nog inte mått bra för jag är en sån som tror på det negativa som jag tror väger mest, alltså om en preson säger att jag är ful och tio säger att jag inte är det så tror jag fortfarande på den personen som sa att jag var det. Vilket jag antagligen då va i dens ögon det vet ju inte jag, smaken är som baken men ni fattar om jag skulle fått det sagt till mig. En skulle ju inte sagt det om jag inte var det så då måste det ju vara sant, i dens ögon vilket känns mer än 20 (tio personer har två ögon vilket blir 20 ni fattar).

 

Vet inte hur jag kom in på detta men om ni orkade läsa så hehe kul för daj.